I dagsläget jobbar EU med att ta fram nya kostrekommendationer som kommer att gälla för alla medlemsländer. En särskild grupp kallad Eurreca har skapats för att gå igenom den senaste forskningen och lägga fram underlag för nya kostråd. Eurreca har tilldelats 13,2 miljoner euro.

Artikeln EU låter lobbyister förbereda kostråd (SvD, 20 maj 2008) avslöjar att initiativet till Eurreca tagits av International Life Sciences Institute (ILSI). En enligt artikeln kontroversiell organisation som grundades på 70-talet av Coca-Cola, General Foods, Heinz, Kraft och andra internationella livsmedelsföretag. Senast 2002 stack ILSI ut huvudet genom att kritisera världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer om minskad sockerkonsumtion. Majoriteten av medlemmarna i Eurreca-gruppen som ska ta fram kostråden är forskare som på ett eller annat sätt har anknytningar till ILSI. Det svenska Livsmedelsverket och det franska Folkhälsoinstitutet är de enda nationella myndigheterna i gruppen. Mer om detta längre fram.

Artikeln refererar ett uttalande från en svensk EU-parlamentariker som säger att hon är skeptisk till att ge livsmedelföretagen ansvar för kostråden. ”Den som tar fram kostråd ska inte vara den som själv kan tjäna pengar på råden” säger Åsa Westlund, EU-parlamentariker.

Det är en klart kritisk hållning som SvD:s artikel har till Eurreca-gruppen. Det faktum att ILSI ligger bakom initiativet presenteras som ett avslöjande. ”Vad som inte nämndes var att Eurreca startats på initiativ av ILSI”. Det som gör artikeln mindre partisk är det att ett uttalande från Eurreca finns med. Ett svar på kritiken med andra ord. ”Vi kommer inte att föreslå näringsrekommendationer, det gör myndigheterna, men vi kommer att bistå med en komplett verktygslåda med underlag, metoder och manualer som underlättar dessa beslut”.

Min första reaktion är kritisk till att Coca-Cola i princip ska ta fram nya kostråd för hela Europeiska Unionen. Uttalandet från Eurreca i stycket ovan fortsätter: ”syftet är att kostråden ska vara evidensbaserade och i takt med forskningen och inte så mycket påverkas av nationell politik eller av vetenskapliga eminenser som låst sig vid en uppfattning”. Enligt min uppfattning innebär detta att Eurreca-gruppen kommer att välja godtycklig forskning, det vill säga den forskning som inte visar på klara samband mellan till exempel sockerkonsumtion och fetma. Ett samband de uppenbarligen väljer att kalla för nationell politik. Vem som helst som har följt med i debatten kring kostråd vet att det finns forskning både för och emot, nästan oavsett vad det handlar om. Dessutom dyker nya forskningsrön upp hela tiden. Ett av de nyare hälsoråden är till exempel så kallad stenålderskost eller paleolitisk diet. Man ska äta precis det som fanns på stenåldern, det vill säga inget odlat över huvudtaget utan fågel, fisk, kött, bär samt frukt i begränsad mängd. Vad jag vill komma fram till är att det finns otaliga ståndpunkter i debatten och att det finns så mycket forskning att det mesta kan bevisas. Eurreca-gruppen kan alltså ta fram ett ”evidensbaserat” underlag genom godtycklig forskning. Att ILSI som SvD avslöjar ligger bakom EU:s arbete säger något om prioriteringen inom gruppen – faktiskt bra kostråd eller kostråd som inte skadar de stora livsmedelsföretagens vinst? Förmodligen det senare.

Jag blir nyfiken på lobbyisternas inflytande i EU och hittar en intressant insändare. EU-parlamentarikern Carl Schlyter skriver på SvD Brännpunkt under rubriken 14 000 lobbyister utövar makt i EU (18 mars 2008). 7 000 lobbyister anställda av företag har till och med fri tillgång till parlamentets lokaler. Något som vanliga medborgare inte har. Företag har enligt insändaren ett orimligt inflytane. ”Man kan vara alldeles säker på att parlamentet får information om att ett planerat förbud mot en farlig kemikalie drabbar företagen ekonomiskt. Men det är mindre sannolikt att föräldrar till barn som fått cancer eller allergier av samma kemikalie har möjlighet att påverka parlamentet”.

Artikeln i SvD nämner två nationella myndigheter som är ensamma om att ingå i Eurreca. En av de är det svenska Livsmedelsverket, dock ifrågasätter inte artikeln någonting kring Livsmedelsverket. En stor brist i artikeln. Hur arbetar egentligen den svenska myndigheten? Tidigare i år höll Livsmedelsverket ett seminarium där planer för att se över Nordens kostråd diskuterades. Enligt samma artikel i SvD kommer dock den nordiska genomgången av kostråden att använda Eurrecas underlag. Med andra ord så ska svenska Livsmedelsverket se över sina kostråd som ligger till grund för till exempel vår skolmat, med ett forskningsunderlag från Eurreca/ILSI/livsmedelsföretag. De ingår själva i Eurreca-gruppen, men deras inflytande är relativt minimalt (två nationella myndigheter av totalt 23 medlemmar). På hemmaplan där de ska ta fram ”näringsrekommendationer” (se uttalandet från Eurreca ovan) använder de underlaget som de själva utformat med minimalt inflytande. Detta sänker mitt förtroende för Livsmedelsverket när de inte säger ifrån i ett sånt läge. Ta fram underlag tillsammans med en majoritet av ”företagsforskare” och sedan näringsrekommendationer utifrån detta underlag? Förhandlingsläget är inte bra om Livsmedelsverket vill ta fram hälsosamma och objektiva kostråd, utan perspektiv på livsmedelsföretagens vinst.

Jag tror att det behövs en ökad medvetenhet om kost och en bredare diskussion i samhället. Enskilda folkrörelser och organisationer som företräder till exempel diabetessjuka och som har stor kunskap i ämnet måste få en större plats. Sist men inte minst så tycker jag att Livsmedelsverket ska reagera på EU:s lobbyister om de vill det svenska folket väl. Det är en svensk myndighet som indirekt samarbetar med de stora livsmedelsföretagen. Det är under all kritik.